Rastverksamhet på Bollstaskolan
Skolans syn på rasten
För några år sedan hade Bollstaskolan som åtskilliga andra skolor många konflikter på rasten och en del personal ville inte alls gå ut och vara ”rastvakt”. För vissa av eleverna var rasten underbar, för vissa var kunde rasten innebära ett tillfälle som var dömt att misslyckat. Rasten var egentligen helt utan struktur, olika personer kom ut och ”vaktade” och olika vuxna redde många gånger i samma konflikter med samma elever utspridd under en hel vecka.
”Att ungefär en femtedel av en lågstadieelevs skoltid skulle se ut på det här sättet, med konflikter och misslyckanden, var något vi behöva ändra på”, säger läraren Jonas Pettersson. ”Rastvakter blev rastvärdar – ett bättre ord för den rollen vi skulle ha ute bland eleverna på skolgården.”
Skolan tog ett helikopterperspektiv på rasten och sökte inspiration från andra som redan lyckats. Gustav Sundh och Olof Jonsson är två fritidspedagoger i södra Sverige som har har varit väldigt delaktiga i att leda en ny typ av syn på rasten, och Bollstaskolan lyssnade, testade och experimenterade fram vad som passar på den egna skolan.
”Det har lett till en annan struktur där vi gjort om våra scheman och lagt fokus på att två fritidspedagoger är lite mer ansvariga över rasten, berättar Jonas och fortsätter ”vi är ute på nästan alla raster och har varit ett framgångsrecept i hur vi har förändrat rasten hos oss.”
Under åren som skolan jobbade på detta sätt har även eleverna fått en annan syn på lek. Tidigare har det varit vanligt att man lekt mindre och mindre ju äldre man blivit. I årkurs 6 har det då inneburit att man mest gått runt skola eller ”hängt” vid något bord. Det har blivit en förändring i kulturen på skolan och idag ser det inte alls ut på samma sätt, utan det är mer okej för alla att leka, vilket gör att fler elever är aktiva.
”En ”bodega” mitt på skolgården
På Bollstaskolan finns en föräldraförening som är väldigt aktiv och måna om barnens tid. De har under många år köpt in t.ex. bollar, madrasser och andra rastleksaker. Problemet var att eleverna inte gavs chansen att behöva ta ansvar. När det ringde in släpptes sakerna direkt på backen och ingen tog in dem. Det fanns ingen struktur på hur eleverna skulle göra. För några år sedan placerade skolan därför en utlåningsbod för rastleksaker (Bodegan) mitt på skolgården
”Vi gjorde ett utlåningssystem där eleverna lånar det de vill ha och lämnar tillbaka det när det ringer in”, säger Jonas. ”Någon i personalen har varje rast haft ansvaret för att öppna och påminna om det är någon som glömt att lämna tillbaka.”
Nu är eleverna så vana att ta ansvar att den som har ansvaret bara behöver öppna Bodegan så sköter de resten själva. Skolan har inte längre något svinn på material och istället för att ersätta saker som ”bara försvinner” kan pengarna läggas på att fylla Bodegan med nytt material. I dagsläget finns över 30 olika saker eleverna kan låna på rasten – fotbollar, kritor, käpphästar, spel, hopphinder, styltor, Rubiks kub osv.
”Vid inköp har vi tänkt att det ska finna saker man kan göra själv, saker man kan göra med en kompis och saker man kan göra i grupp”, berättar Jonas ”Genom att det finns mycket att låna har vi sett att det blir mindre konkurrens om vissa saker. Det har lett till färre konflikter och ett bättre klimat på skolgården.”
Rastaktiviteter kompletterar
”Men det handlade inte enbart om Bodegan”, berättar Jonas , ”bland det första vi gjorde var att börja med rastaktiviteter som leds av någon i personalen”. Han nämner som exempel en pingisturnering, Just Dance, olika varianter av kull eller den mest populära, Pokemonjakten. Eleverna väljer alltid själva om de vill vara med på rastaktiviteten eller inte. Skolan ser det som ett komplement till elevernas egna lekar, inte något som ska ta över helt. Syftet med rastaktiviteterna är dels att ha roligt, dels att ge alla elever en enkel väg in i en aktivitet.
”Alla har inte alltid någon att vara med, men då kan man vara med på rastaktiviteten och på så sätt komma in i ett sammanhang”, avslutar Jonas ”Dessutom finns det alltid en vuxen där som kan hjälpa till att förklara och stötta om det behövs.”
I dagsläget har vi en styrd rastaktivitet varje lunchrast, för både låg- och mellanstadiet. Vi är tre fritidspedagoger som turas om att hålla i aktiviteterna och nytt för i år är att eleverna i de äldsta årkurserna (5 och 6) leder en aktivitet varje vecka. Det har varit väldigt uppskattat och vi kommer behöva utöka antalet elevledda tillfällen till nästa termin. Vi har även rastråd där vi har ett möte med två representanter från varje klass. Där har de möjlighet att komma med önskemål om rastaktiviteter, om inköp till Bodegan eller annat som rör rasten.
